...Eller hemma? Ja jo de får man väl säga, men saknaden av Ludvika kryper sakta fram redan igår innan vi lämnat barnen hos Jenny för att bege oss mot Stockholm. Saknaden av barnen Caroline och Jonathan Thomas Jenny Lasse och Kerstin. Alla underbara människor vänner är stark

Än en gång. Den här helgen har varit helt underbar så mycket Kärlek har jag inte upplevt på länge. Det har varit fullt ös från morgon till kväll, jag har klivit direkt in i Thomas lilla familjs vardag. han är en under pappa så som Jenny en underbar mor. Man kan inte låta bli att beundras av deras grymma samspel när det gäller barnen.

Att få träffa Jenny igen va super. Rekade runt i hennes hus och konstaterade att det fanns (än så länge) 2 gäst rum, så det finns inga som helst risker med att det ska ta yttligare år innan jag är i Ludvika.

Nu är det snabbt in i duschen och ta hand om den här dagen som är fylld med massa måsten. Med ett skönt leende på läpparna och sköna minnen från helgen kan jag även konstatera att veckan fick en bra start med.

Lite mer minnen från helgen